Vad är ett trygghetslarm?
Det finns en del olika trygghetslarm på marknaden nedan följer lite fakta
Trygghetslarm är en samlingsbenämning för larmsystem avsedda att användas av äldre, funktionshindrade eller andra personer där speciella
behov finns och snabba insatser kan behövas. Trygghetslarm kan delas upp i 2 systemtyper:
1) Interna system installeras i särskilda boenden (äldreboenden, gruppboenden etc) med eget ledningsnät och där larmen oftast hanteras lokalt
av befintlig personal. Varje lägenhet/rum förses med anropsapparater och de boende har ofta bärbara larmknappar för att vid behov kunna påkalla
hjälp. Ett larm skickas då via en centralenhet till berörd personal/grupp som är utrustad med bärbara mottagarenheter typ DECT/GSM eller motsvarande.
Larmkod (rumsnummer eller dylikt visas på display) och samtalskommunikation med den som larmat kan då kopplas upp. Dessa system skall ha egen
batteri-uppbackning vid strömavbrott. Olika typer av detektorer för olika behov kan ofta anslutas till anropsapparaten, ex vis rök-detektorer,
rörelse-detektorer etc.
2) Externa system installeras i eget boende och består huvudsakligen av trygghetstelefoner som historiskt sett använt det publika telenätet
PSTN för att ringa till en larmcentral som därefter distribuerat ut uppdraget till ansvarig personal. Detta har varit ett väldigt säkert sätt
att överföra larm men har haft en svaghet då vi haft ett flertal fall då telenätet slagits ut i vissa områden på grund av väder och vind.
För att förbättra säkerheten så har olika alternativ provats sedan 2000-talets början. I takt med övergången till en digital infrastruktur
krävs nya säkra kommunikationsvägar. Då landets kommuner har många analoga trygghetstelefoner installerade har krav ställts på en vidareutveckling
mot att trygghetstelefonerna även ska kunna kommunicera via IP-telefoni. Att bygga trygghetstelefoner som kommunicerar digitalt med hjälp av
IP-teknik och de lösningar som utvecklats för IP-telefoni är i sig inget problem; de flesta leverantörer kan leverera denna lösning.
Problemet ligger i IP-nätets säkerhet. För att ett externt trygghetslarm system skall kunna anses vara säkert krävs en mycket hög så kallad
upp-tid, högre än vad normala Internet-anslutningar erbjuder. Vid strömavbrott i bostaden räcker det dessutom inte att själva trygghetstelefonens
strömförsörjning är säkrad, utan också apparaturen för anslutningen till Internet (eventuella modem, mediakonvertrar och routrar) skall ha säkrad
strömförsörjning.
Idag går utvecklingen mot GSM/GPRS användning (både för interna system och externa) där övervakning och säkerhet på en hög nivå kan uppnås.
Anslutning till kommun-databaser för kompletterande information vid mottagande av larm samt ex vis styrning av nyckel-lösa lås-system är också möjligt.
Det finns i Sverige ca 160 000 trygghetstelefoner, fördelningen mellan interna system respektive externa installationer framgår inte.

Har du fler tips är du välkommen att maila oss dom
info@securitysweden.com